BRUTSELLOZDA TURLI AZOLAR ZARARLANISHI VA HOMILADOR VA YOSH BOLALARDA KECHISHI

Authors

  • Xolmo’minov A.A. Author

Abstract

Jinsiy a’zolar tizimining zararlanishi. 10 % bemorlarda (bolalarda ham, kattalarda ham) bir tomonlama yoki ikki tomonlama epididimo-orxit kuzatilgan (Dean AS, Clinical manifestations of human brucellosis: a systematic review and meta-analysis., 2012). Ko‘pincha bemorlarda isitma, shikastlangan sohada kuchli og‘riq bo‘ladi. Yallig‘lanish jarayoniga xos barcha belgilar kuzatiladi. Ma’lumotlarga ko‘ra (Bosilkovski M., 2018) 34 bemorning 67,6 % da moyakning bir tomonlama zararlanishi aniqlangan. Yuqori isitma, spondilit, siydik ajratish tizimining yallig‘lanishi bu bemorlarda moyak zararlanmasdan kechgan brutsellez bilan kasallangan bemorlarga nisbatan ko‘proq uchradi. Davo muolajalari boshlanganidan so‘ng moyaklarning o‘z holiga qaytishi uchun 7 kundan 21 kungacha muddat kerak bo‘lgan (o‘rtacha 10 kun). Bu toifadagi bemorlarda epididimo-orxit qaytalanishi yuqori ko‘rsatkichni (24 %) ni tashkil etgan (Bosilkovski M, 2018).

Shu bois, mualliflar, moyak shikastlanishi kuzatilgan brutsellez bilan kasallangan bemorlarda, standart kompleks antibiotikoterapiyani 6 haftadan emas, balki 60 kundan kam bo‘lmagan muddat davomida o‘tkazish lozim, deb tavsiya etishmoqda (Venyo, 2015). Brutsellez kasalligi davrida moyak abstsessi bilan asoratlanish oxir-oqibatda bepushtlikka olib kelishi mumkin. Shuningdek, erkaklarda prostatit, urug‘ tizimchasi yallig‘lanishi kuzatilishi mumkin. Moyak shikastlanganda parotit, sil, suzak, xlamidioz, gidrotsele, saraton kasalligi bilan qiyosiy tashxis o‘tkazish lozim. Endemik hududlarda, bunday bemorlarda keyingi tashxisotda brutsellezni nazarda tutish muhimdir (Venyo, 2015).

References

1. Bosilkovski M, Edwards MS, Calderwood SB. Brucellosis: epidemiology, microbiology, clinical manifestations, and diagnosis. Uptodate, United States. 2019.

2. Laine CG, Scott HM, Arenas-Gamboa AM. Human brucellosis: Widespread information deficiency hinders an understanding of global disease frequency. PLoS Negl Trop Dis. 2022;16: e0010404. pmid:35580076

3. Pappas G, Akritidis N, Bosilkovski M, Tsianos E. Brucellosis. N Engl J Med. 2005;352: 2325–2336. pmid:15930423

4. Mantur BG, Amarnath SK, Shinde RS. Review of clinical and laboratory features of human brucellosis. Indian J Med Microbiol. 2007;25: 188–202. pmid:17901634

5. Young EJ. Brucellosis: current epidemiology, diagnosis, and management. Curr Clin Top Infect Dis. 1995;15: 115–128. pmid:7546364

6. Bosilkovski M, Siskova D, Spasovska K, Vidinic I, Dimzova M. The influence of illness duration before diagnosis on clinical characteristics and outcome in human brucellosis. Trop Doct. 2019;49: 177–181. pmid:31060447

7. Mantur BG, Biradar MS, Bidri RC, Mulimani MS, K V, Kariholu P, et al. Protean clinical manifestations and diagnostic challenges of human brucellosis in adults: 16 years’ experience in an endemic area. J Med Microbiol. 2006;55: 897–903. pmid:16772417

8. Bodur H, Erbay A, Akinci E, Colpan A, Cevik MA, Balaban N. Neurobrucellosis in an endemic area of brucellosis. Scand J Infect Dis. 2003;35: 94–97. pmid:12693557

9. Yagupsky P, Morata P, Colmenero JD. Laboratory Diagnosis of Human Brucellosis. Clin Microbiol Rev. 2019;33. pmid:31722888

10. Di Bonaventura G, Angeletti S, Ianni A, Petitti T, Gherardi G. Microbiological Laboratory Diagnosis of Human Brucellosis: An Overview. Pathogens. 2021;10. pmid:34959578

11. Bannatyne RM, Jackson MC, Memish Z. Rapid diagnosis of Brucella bacteremia by using the BACTEC 9240 system. J Clin Microbiol. 1997;35: 2673–2674. pmid:9316932

12. Memish Z, Mah MW, Al Mahmoud S, Al Shaalan M, Khan MY. Brucella bacteraemia: clinical and laboratory observations in 160 patients. J Infect. 2000;40: 59–63. pmid:10762113

13. CDC. Brucellosis Reference Guide. The Center for Food Security and Public Health. 2018; 1–14

14. Araj GF. Update on laboratory diagnosis of human brucellosis. Int J Antimicrob Agents. 2010;36: S12–S17. pmid:20692128

15. Kattar MM, Zalloua PA, Araj GF, Samaha-Kfoury J, Shbaklo H, Kanj SS, et al. Development and evaluation of real-time polymerase chain reaction assays on whole blood and paraffin-embedded tissues for rapid diagnosis of human brucellosis. Diagn Microbiol Infect Dis. 2007;59: 23–32. pmid:17532591

16. Becker GN, Tuon FF. Comparative study of IS711 and bcsp31-based polymerase chain reaction (PCR) for the diagnosis of human brucellosis in whole blood and serum samples. J Microbiol Methods. 2021;183: 106182. pmid:33647359

17. Boon TH, Williams E. Diagnosis of Brucellosis. The Lancet. 1970;296: 51. pmid:4193791

18. Deeks JJ, Bossuyt PM, Leeflang MM, Takwoingi Y. Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Diagnostic Test Accuracy. Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Diagnostic Test Accuracy. 2023; 1–408.

19. Page MJ, Moher D, Bossuyt PM, Boutron I, Hoffmann TC, Mulrow CD, et al. PRISMA 2020 explanation and elaboration: updated guidance and exemplars for reporting systematic reviews. BMJ. 2021;372: n160. pmid:33781993

20. . Reference Manager—Mendeley | Elsevier Solutions. 2023 [cited 24 Jul 2023]. Available:

21. uzzani M, Hammady H, Fedorowicz Z, Elmagarmid A. Rayyan-a web and mobile app for systematic reviews. Syst Rev. 2016;5. pmid:27919275

22. PF, Rutjes AWS, Westwood ME, Mallett S, Deeks JJ, Reitsma JB, et al. QUADAS-2: a revised tool for the quality assessment of diagnostic accuracy studies. Ann Intern Med. 2011;155: 529–536. pmid:22007046

23. Schünemann H, Brożek J, Guyatt G, Oxman A. GRADE handbook for grading quality of evidence and strength of recommendations. 2013.

Published

2026-05-10

How to Cite

Xolmo’minov A.A. (2026). BRUTSELLOZDA TURLI AZOLAR ZARARLANISHI VA HOMILADOR VA YOSH BOLALARDA KECHISHI. JOURNAL OF NEW CENTURY INNOVATIONS, 100(2), 37-46. https://journalss.org/index.php/new/article/view/29012